You are currently viewing Vi vill att de som erfarit vård eller omsorg för psykisk ohälsa ska få möjlighet att påverka utvecklingen
Kjell Broström NSPH Sthlms län fotograf Caroline Andersson

Vi vill att de som erfarit vård eller omsorg för psykisk ohälsa ska få möjlighet att påverka utvecklingen

  • Kommentarer på inlägget:0 kommentarer

Minskade fördomar, ökad egenmakt och erfarenhetsbaserat stöd är framgångsfaktorer för att motverka psykisk ohälsa. Det menar NSPH Stockholms län som arbetar för att skapa samverkan mellan forskning, profession och brukares erfarenheter inom psykiatrisk vård och omsorg.

Under de senaste åren har främjandet av psykisk hälsa blivit en alltmer integrerad del i folkhälsopolitiken. Organisationen Nationell samverkan för psykisk hälsa i Stockholms län (NSPH Stockholms län) gläds åt den utvecklingen men menar att ett viktigt perspektiv saknas i både debatt och hälsofrämjande insatser;

– Alldeles för sällan tas brukarperspektivet i beaktande när psykisk hälsa diskuteras och när bedömningar om vårdinsatser görs. Det vill vi förändra, berättar organisationens ordförande Kjell Broström.

NSPH Stockholms län är en del av brukarrörelsen i Sverige och arbetar för att vård och omsorg inom psykisk ohälsa ska stå på tre ben – forskning, profession samt patienters, brukares och anhörigas erfarenheter. 

– Vården och psykiatrin är bra på behandlingsinsatser och rehabilitering. Men vi vill inspirera till ökad dialog med brukarrörelsen för att även få in brukarperspektivet och ta fram erfarenhetsbaserade metoder. Då kan vården bli rikare och mer lättillgänglig, konstaterar Broström.

Erfarenhetsbaserade metoder

Utredningar visar att maktbalansen mellan brukare och de som beslutar om och utför insatser just nu är mycket ojämlik. Ofta har metoderna och insatserna arbetats fram av forskare och yrkesverksamma som inte själva erfarit psykisk ohälsa, vilket skapar ett avstånd mellan den som vårdar och vårdas.

– De som är yrkesverksamma ser patienterna när de mår som sämst och får därför se en extrem form av måendet, snarare än hur det är att leva med det i vardagen, konstaterar Broström.

Av den anledningen utgörs en stor del av organisationens kärnverksamhet av att sprida erfarenhetsbaserade metoder, bland annat Peer support. Metoden syftar till att utbilda personer som själva har erfarenhet av psykisk ohälsa för att arbeta professionellt inom vård och omsorg. Med Peer support kan den stödsökande möta personer som går att identifiera sig med och som känner igen sig i måendet. Mötet med själverfarna vårdare hjälper till att minska stigmatisering, utjämna maktbalans och skapa en känsla av närhet till vården.

Ett slags peer support finns även med i utvärderingsprocesser – så kallad brukarrevision – där själverfarna personer kommer ut till brukare för att följa upp upplevelserna av vården.

– Vi har erfarit att personer är mer ärliga om de träffar någon som förstår deras situation. Det gör i sin tur att vården mer effektivt kan följas upp och utvecklas till det bättre.

Ökat inflytande

Att utjämna maktbalansen handlar även om att tillåtas delta i beslut som rör ens eget liv. Därför arbetar NSPH Stockholms län för ett ökat brukarinflytande;

–  Vi vill att de som erfarit vård eller omsorg för psykisk ohälsa ska få möjlighet att påverka utvecklingen även på övergripande nivå och vara med när regionen fördelar de statliga stimulansmedlen, det handlar ju om flera hundra miljoner, förklarar Broström.

Organisationen arbetar därför bland annat med studiecirkeln Hälsospåret, vars syfte är att stötta personer med psykisk ohälsa att ta kontroll över sitt eget mående.

–   Känslan av att ha makt över sin situation och bidra till sitt eget tillfrisknande minskar risken för att sjunka djupare ner i exempelvis depression. Studiecirkeln kan därför öka takten och uthålligheten i tillfrisknandet och rehabiliteringen.

Minska fördomar


En annan del av NSPH Stockholms läns kärnverksamhet går ut på att öka kunskapen kring psykisk ohälsa, något som i sin tur kan leda till minskade fördomar.

–   Det finns mycket fördomar om psykisk ohälsa – även bland läkare och vårdpersonal. Det bidrar till självstigmatisering, att den enskilde tar över samhällets negativa värderingar och söker hjälp för sent. säger Broström.

Organisationen utför därför många kunskapshöjande insatser via Hjärnkoll Stockholm- där satsningen Våga Prata ingår. Insatserna sker bland annat i form av föreläsningar, utbildningar och diskussionsgrupper på arbetsplatser och i skolor.

Den 3 december håller organisationen dessutom ett kunskapshöjande seminarium som fokuserar på att tillvarata erfarenheter hos patienter, brukare och anhöriga för att stärka kvaliteten och tillgängligheten på vård och omsorg.

–     Vi hoppas att så många som möjligt vill delta i detta viktiga event, avslutar Broström.

Lämna ett svar