Du visar för närvarande Uppdaterade riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom

Uppdaterade riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom

Forskningen går ständigt framåt och Socialstyrelsen har gjort en översyn av de nationella riktlinjerna för vård vid depression och ångestsyndrom. Socialstyrelsen rekommenderar att det nya antidepressiva läkemedlet esketamin bara används i undantagsfall och avråder från metoden Brief child and family phone interview (BCFPI).

Socialstyrelsen har också gått ut med nya rekommendationer gällande behandling av barn och unga som återhämtat sig från depression.

Esketamin
Det antidepressiva läkemedlet esketamin har en ny verkningsmekanism och rekommenderas nu att bara användas i undantagsfall. Till undantagsfall räknas vuxna med svårbehandlad (behandlingsresistent) medelsvår eller svår depression. Läkemedlet har troligen endast en liten effekt, och dessutom vissa biverkningar.

Avråder att använda BCFPI-metoden
Brief child and family phone interview (BCFPI) är en intervjumetod som sker över telefon. Vårdnadshavare till barn som misstänks lida av depression eller ångestsyndrom får svara på frågor om barnets symtom. Socialstyrelsen avråder från metoden på grund av den stora risken att missa många barn och ungdomar med depression eller ångestsyndrom.

Barn och ungdomar kan få förebyggande behandling mot nya svåra depressioner
Det är vanligt att barn och ungdomar får återfall efter att de återhämtat sig från en depression. För att förebygga återfall kan hälso- och sjukvården erbjuda antidepressiva läkemedel till patienter som har haft en medelsvår till svår depression upp till cirka ett år efter återhämtningen. Eventuellt kan patienterna samtidigt behandlas med kognitiv beteendeterapi (KBT).

Nationella riktlinjer för god och jämlik vård
Socialstyrelsens nationella riktlinjerna är baserade på bästa tillgängliga kunskap och ska främja en god och jämlik vård vid depression och ångestsyndrom. De används som hjälp för vårdpersonal som fattar beslut att välja och erbjuda den vård som ger störst nytta för patienten i relation till kostnaden. Riktlinjerna ger därmed stöd för prioriteringar – de ska bidra till att resurser används effektivt och fördelas efter behov. Det handlar om prioriteringar på flera beslutsnivåer.

Även du som behandlar patienter kan ha stöd av riktlinjerna när du väljer metod i en aktuell behandlingssituation. Rekommendationerna gäller dock på gruppnivå, så du behöver ta hänsyn till de särskilda förutsättningarna och önskemålen i varje patientmöte.

Läs mer:
Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom hos Socialstyrelsen

Ursprunglig artikel:
Kunskapsguiden.se