Om huvudmännen i länet vill göra brukare, patienter och anhöriga till aktiva medskapare i utvecklingsarbetet krävs att brukarrörelsen deltar i arbetet med att etablera en länsgemensam samverkansstruktur inom hälsa, vård och omsorg i Stockholms län.
Med anledning av förslaget till ”Nya samrådsgrupper och sekretariat vid etablering av länsgemensam samverkansstruktur inom hälsa, vård och omsorg i Stockholms län” framför Nationell samverkan för psykisk hälsa, NSPH Stockholms län följande synpunkter:
Det är beklagligt att utredningen påbörjats utan medverkan från de regionala patient-, brukar och anhörigföreningarna. Brukarrörelsen bör vara delaktig och ha möjlighet att bidra med synpunkter och förslag i hela utredningsprocessen. En medskapande brukarrörelse kommer att påverka utformningen av styrning och ledning och ställa nya krav på organisation och samverkanstruktur inom vård och omsorg i Stockholms län.
I ett dokument publicerat den 2 september 2022 – ”Verksamhetsutveckling tillsammans med brukare” redogör Sveriges kommuner och regioner, SKR, för hur verksamhetsutveckling tillsammans med brukare inverkar på styrning och ledning:
”Att involvera brukarna i processerna är en förutsättning för att lyckas med att tillhandahålla den service som brukarna faktiskt vill ha och behöver. Internationella erfarenheter visar att genomgripande förändringar har lett till att brukarnyttan ökat samtidigt som kostnaderna minskat. Dessutom har medarbetarnas arbetsglädje och självförtroende ökat. Förtroendevalda och anställda behöver se brukare, elever och klienter som aktiva medskapare i arbetsprocessen i stället för passiva mottagare av tjänster.”
”Att styra och leda fokuserar ofta på hur verksamheten och förtroendevalda agerar. Men det är dags att tänka om. Det är inte längre verksamheten som är det centrala utan brukaren. Förändringen drivs av brukaren. Brukaren är viktig kunskapskälla. Verksamheten och förtroendevalda måste lyssna. Våga fråga och utmana våra gamla föreställningar…”
”Allt detta ställer nya krav på hur man leder verksamheten. Ledaren får en ny roll i att våga leda mot brukarnytta. Att öppna upp ”stängda rum” för faktisk brukarmedverkan…”
Kraven på att förstärka brukarinflytandet inom vård och omsorg är inte nya. Framförallt när det gäller området psykisk hälsa/ohälsa har det lyfts fram kontinuerligt under många år. Statliga myndigheteter och nationella samverkansorganisationer har tagit fram riktlinjer och policydokument.
Det senaste tillskottet är ”Handbok för brukarinflytande” som har getts ut av NSPH (Nationell samverkan för psykisk hälsa) i år. I boken beskrivs de senaste tio årens arbete med att ta fram och sprida metoder för ökat brukarinflytande och hur detta bidragit till att vården och omsorgen utvecklats.
Handboken vill främja att personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa och deras anhöriga ska få tillfälle att bidra till utvecklingen av verksamheter med brukarnas behov och egna erfarenheter i centrum. Brukarinflytande minskar stigmat och den maktobalans som ofta drabbar patienter, brukare och anhöriga. Handboken vänder sig till politiker, tjänstemän, personal och brukare. Utifrån erfarenheter från försöksverksamheter runt om i landet ges konkreta råd i arbetet för ett ökat brukarinflytande. Med stöd av utbildning och en digital plattform kommer boken att implementeras i regioner och kommuner runt om i landet.
NSPH:s metoder och verktyg för brukarinflytande
Styrdokument och handbok Genom styrdokument och en handbok för brukarinflytande erbjuds ett metodstöd för ett systematiskt arbete för ökat inflytandet inom vård och omsorg.
Brukarråd Ett sätt att skapa ett forum för dialog och verksamhetsutveckling, där brukarrepresentanter regelbundet träffar företrädare för regionala och kommunala verksamheter. Viktigt att det avsätts ekonomiska resurser för att möjliggöra brukarrepresentanternas aktiva medskapande.
Brukarrevisioner Verksamheter och insatser följs upp och granskas av organiserade och utbildade brukare/anhöriga med utgångspunkt från brukarrörelsens kunskaper och erfarenheter.
Peer support En kompletterande yrkeskategori inom vård och omsorg. Yrkeskategorin Peer support är öppen med sin egen erfarenhet av psykisk ohälsa och använder den i sitt arbete. Man brukar säga att man speglar sig i den gemensamma erfarenheten, där Peer supportern inger hopp om att det går att förändra sin situation och mående.
Studiecirklar/stödgrupper Ett viktigt komplement till samhällets vård- och stödinsatser är de cirklar och stödgrupper som erbjuds av brukarrörelsen. Erfarenheter av psykisk ohälsa, egenmakt och brukarinflytande ventileras och diskuteras i cirkelform. I studiecirklarna lär man sig av-, motiverar och stödjer varandra i att vidmakthålla förbättringar och klara av livets påfrestningar. Cirkelledarna är ofta själverfarna.
Patientforum En mötesplats för dialog och verksamhetsutveckling som bygger på samtalsforum med brukare om deras upplevelser av vård och stödinsatser, behov och önskemål. Patientforum bör vara fristående från verksamheten och administreras och ledas av den organiserade regionala brukarrörelsen.
Återhämtningsguiden Ett praktiskt verktyg för återhämtning, vilket kan användas i alla verksamheter som möter personer som mår psykiskt dåligt och deras anhöriga.
Hjärnkollsaktiviteter Återhämtade brukare eller anhöriga som föreläser, samtalar eller berättar för grupper om sina erfarenheter av psykisk ohälsa med syftet att reducera stigma/självstigma och negativa attityder.
Ståndpunkter och förslag som NSPH Stockholms län anser viktiga att förhålla sig till i arbetet med den nya samverkansstrukturen
1. Se till att alla föreningar – samarbetsorganisationer och föreningar som representerar olika diagnosgrupper eller grupper med särskilda problem/behov är representerade i det regionala utvecklingsarbetet i samrådsgrupperna.
2. De regionala föreningarna inom området psykisk hälsa/ohälsa – som idag är underfinansierade – ska ha en långsiktig finansiering.
3. Brukarrepresentanter ska alltid vara utsedda av sina föreningar och vara arvoderade.
4. Undersök vilka värden/kvaliteter som är viktiga för patienter, brukare och anhöriga och använd metoder som – enligt brukare och anhörigas samlade erfarenhetskunskap – är till hjälp vid psykisk ohälsa.
5. Undersök tillsammans med brukarrörelsen hur brukarinvolvering påverkar huvudmännens och verksamheternas sätt att styra och leda, korrigera regler och rutiner och utvärdera. Identifiera system-hinder, justera och utvärdera.
6. Utveckla metoder för att mäta och granska verksamhetens kvalitet ur ett brukarperspektiv – exempelvis brukarrevision och fristående patientforum som leds av den organiserade regionala brukarrörelsen.
7. Verka i hela Stockholms län för ett ledarskap där organiserade själverfarna har en given plats. Detta kräver utbildningsinsatser för förändrade attityder och ökad kunskap om stigma och maktobalans.
8. Utveckla och implementera metoder/verksamheter där själverfarna (exempelvis Peer supportrar, studiecirkelledare eller hjärnkollsambassadörer) och andra professioner arbetar tillsammans.
9. Prioritera grupper som enligt brukare/anhöriga får dåliga insatser eller ingen hjälp alls. Här är några som sticker ut på ett negativt sätt:
a. Personer med samsjuklighet: beroende/psykisk ohälsa
b. Personer med autoimmuna tillstånd som får psykiatriska symtom
c. Barn, ungdomar och unga vuxna med psykisk ohälsa
d. Anhöriga som själva riskerar sin hälsa
10. Hämta inspiration och erfarenhet från andra huvudmän. Exempelvis Region Skåne och Västra Götalandsregionen som sedan lång tid samarbetat med brukarrörelsen – exempelvis kring brukarrevision och Peer support.
För NSPH Stockholms län; Kjell Broström, Ordförande
Medlemsföreningar i Nationell samverkan för psykisk hälsa, NSPH i Stockholms Län:
Attention Stockholms län (Neuropsykiatri)
AnBo (Borderline/emotionellt instabil personlighet)
Brukarföreningen Stockholm (Beroende)
FMN (Anhöriga beroende)
Fontänhuset Sköndal (Arbetsrehabilitering)
Fountain House Stockholm (Arbetsrehabilitering)
OCD-föreningen Stockholms län (Tvångssyndrom/OCD)
Sane (PANS/PANDAS, psykiatriska symptom efter infektion)
Shedo (Självskadebeteende)
