Region Stockholm har skickat ut sin Strategi för främjande av psykisk hälsa och välbefinnande samt förebyggande av psykisk ohälsa på remiss. Genom den nya strategin vill man möta samhällsutmaningar och behov som uttrycks av civilsamhället och därmed stärka den enskildes förmåga att motstå olika påfrestningar eller återhämta sig från psykisk ohälsa.
Till vår, NSPH Stockholms län, djupa besvikelse har varken vi eller några andra regionala brukarföreningar i regionen som arbetar med psykisk ohälsa fått medverka i arbetet. NSPH Stockholms län (Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa i Stockholms län) samlar personer som har erfarenhet av psykisk ohälsa – antingen egenupplevd eller som närstående.
Coronapandemin har ökat den psykiska ohälsan bland grupper som redan hör till de mest utsatta, exempelvis mår barn och unga allt sämre. Att planera för främjande av den psykiska hälsan är därför brådskande och viktigt. Om strategin inte ska bli en hyllvärmare måste man bli konkret och samarbeta med civilsamhället.
I Region Stockholm saknas systematiska, långsiktiga och demokratiskt förankrade samverkansformer mellan psykiatrin och brukarna. I landets två andra storstadsregioner, Västra Götaland och Skåne, har det funnits ett större fokus på brukarinflytande och en nära dialog med NSPH-föreningarna. I en region tillsattes två heltidstjänster – en hos huvudmännen och en hos brukarorganisationerna. Sedan 2018 fungerar de som samordnare av de regionala satsningarna på psykisk hälsa.
För att främja psykisk hälsa behövs ett konstruktivt och innovativt utvecklingsarbete där man lämnar den gamla modellen med styrning uppifrån och ger plats för personalens, brukares och anhörigas kunskap. Det behövs en ny kunskapsplattform där brukare och anhörigas kunskap kommer in tidigt i processen. Det måste också säkerställa att det finns resurser för genomförandet – inklusive brukarrörelsen medskapande arbete – och ha en plan för hur man ska implementera strategin och följa upp resultaten.
Inget av detta finns med i remissen. Region Stockholms fokuserar istället på att säkerställa den vetenskapliga grunden och beprövade erfarenheten genom ”aktiv samverkan med olika lärosäten i regionen och med nationella och internationella aktörer. Dessutom saknas konkreta förslag på hur behoven ska mötas, det överlämnas till nämnder och vårdbolag att själva bestämma.
För att kunna skapa god kvalitet inom vård och omsorg behöver arbetet bygga på bästa tillgängliga kunskap. Då bör även erfarenhetsbaserad kunskap införlivas. Brukare, patienter och anhörigas samlade erfarenheter och upplevelser är en hörnsten i arbetet för att skapa en kvalitativ vård. Det gäller likaså arbetet med att främja välbefinnande och förebygga psykisk ohälsa. Insatserna blir mer ändamålsenliga, effektiva och hållbara.
Hos läkare och övrig vårdpersonal i Region Stockholm finns ett stort intresse för utvecklingsfrågor och att ta del av vår erfarenhetskunskap. Det finns därför goda förutsättningar för en bättre samverkan kring utvecklingsarbetet om regionledningen vågar tänka i nya banor och bygga upp ett systematiskt brukarinflytande.
Statliga stimulansmedel delas ut utan samråd men brukarrörelsen
De senaste åren har staten via SKR fördelat upp emot 200 miljoner per år till Region Stockholm. Budgeten innefattar bland annat storsatsningar som Uppdrag Psykisk Hälsa (UPH) och stimulansmedel till det. Prioriteringarna av medlen sker i slutna rum och brukarrörelsen exkluderas från planering, genomförande och utvärdering av projekten. Ibland ges möjligheten att tycka till om redan färdiga förslag, men tidigt inflytande förhindras.
Vi frågar oss på vilket sätt de hundratals miljonerna gett patienterna med psykisk sjukdom, funktionsnedsättning eller beroende en bättre hälso- och sjukvård. Regionens formella rapportering av hur man använt stimulansmedlen uppvisar genomgående stora brister. NSPH Stockholms län föreslår en samlad översyn av all samverkan med den lokala och regionala brukarrörelsen på psykiatrisidan med målsättning att bygga upp en inflytandestruktur som är demokratiskt förankrad, representativ, hållbar över tid – och kvalitetssäkrad.
Öronmärkta medel för brukarmedverkan
Två miljoner per år i statliga bidrag – avsedda för brukarmedverkan – har gått till Region Stockholm som särskilt stimulansmedel för brukarmedverkan. I riktlinjerna står bland annat att “En systematisk patient- och brukarmedverkan är viktig för att säkerställa en god kvalitet och utveckling av vården och omsorgen. Det behövs förstärkta satsningar på att stödja samverkan mellan kommuner och regioner och patient- brukar- och anhörigorganisationer och andra intresseföreningar. Av särskild betydelse är att säkerställa att patient-, brukar- och anhörigorganisationernas kunskap och kompetens kontinuerligt används i det utvecklingsarbete som pågår inom området och att gemensamt definiera behov, insatser och lösningar.”.
Vi saknar redovisningar av vad ”brukarmiljonerna” har använts till sedan 2018 och vi undrar varför Region Stockholm inte följer riktlinjerna i överenskommelsen mellan staten och SKR. Vi har inte kunnat hitta information som tyder på att medlen använts till det de var avsedda för. Vi förundras över att Region Stockholm inte tar till vara på möjligheten att följa de styrande riktlinjerna när en ny strategi för främjande av psykisk hälsa utformas.
Med goda förutsättningar, redan tillgängliga ekonomiska medel och samarbete i landets andra regioner ser NSPH Stockholms län inga hinder i att på ett systematiskt sätt inkludera brukarrörelsen i beslut som rör det psykiatriska området. Att säkerställa en högkvalitativ vård som är förankrad i brukarnas behov är ett ansvar som vi anser att Region Stockholm borde ta på största allvar.
Förutsättningarna för hälsa har förändrats under pandemin och ökat ojämlikheten. Exempelvis har barn och unga, migranter, ofrivilligt ensamma och personer med psykisk ohälsa drabbats hårdare av restriktionerna. För att skapa en jämlik och fungerande vård för alla är det av högsta vikt att Region Stockholm gör de utsatta till medskapare i sina strategier.
Kjell Broström
Ordförande NSPH Stockholms län
